SlideShare a Scribd company logo
1 of 11
Atomer, molekyler och
kemiska reaktioner
En grundkurs i kemi
Allt är byggt av atomer
Du själv och allt runt omkring dig
är byggt av mycket små byggstenar som
kallas atomer. Om du lägger 10 miljoner atomer i
en rad blir det bara 1 mm långt.
Det finns ungefär hundra olika sorters atomer, man säger att det finns
hundra atomslag.
När vi studerar kemi är det hur atomerna sitter ihop som vi är
intresserade av. Ett ämne kan omvandlas till ett annat när atomerna
byggs ihop på ett annorlunda sätt.
Historia
Redan för 2 400 år sedan hade greken Demokritos idén om att allt består
av atomer. Då hade han inga bevis för detta utan det dröjde fram till år
1800 då engelsmannen Dalton kunde bevisa att det finns atomer.
Molekyler är atomer som sitter ihop
För det mesta sitter flera atomer ihop och bildar då molekyler. En del
molekyler består bara av två atomer och blir då små medan andra består
av tusentals atomer och är stora. Ett exempel på en molekyl är
vattenmolekylen, den består av en syreatom och två väteatomer.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 2
Atomer och molekyler –
naturens egna byggstenar
En vattenmolekyl
Fråga 1-3
Grundämnen
Ett ämne som bara innehåller ett
atomslag kallas ett grundämne. Eftersom
det finns ungefär 100 olika atomslag så finns det
också 100 olika grundämnen. Ett grundämne består ofta av molekyler
men då innehåller de bara en sorts atomer. Ett exempel är syre, där sitter
atomerna två och två.
Metaller och icke-metaller
Tre fjärdedelar av grundämnena är metaller. De har flera egenskaper
gemensamt, t.ex. är de glänsande, leder värme och elektricitet bra.
Övriga grundämnen är icke-metaller och de har mycket olika
egenskaper. Exempel på icke-metaller är kol, syre och svavel.
Kemiska tecken
I kemin har varje grundämne ett eget kemiskt tecken som består av en
eller två bokstäver. Det går fortare att skriva då och alla i världen med
kemikunskaper kan förstå. Vilket tecken ett ämne har beror på dess
latinska namn. Syre heter oxygenium på latin och har det kemiska
tecknet O. Alla grundämnen är ordnade i en tabell som kallas det
periodiska systemet.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 3
Grundämnen
En syremolekyl
Väte
H
Syre
O
Kväve
N
Kol
C
Klor
Cl
Svavel
S
Järn
Fe
Silver
Ag
Fråga 4-6
Kemiska föreningar
En kemisk förening är uppbyggd av
mer än en sorts atomer, ett exempel är vatten
där molekylerna består av atomslagen syre och väte.
Antalet kemiska föreningar är runt 20 miljoner. Allt runt omkring oss
består av dessa kemiska föreningar och grundämnena.
Kemiska reaktioner
De ämnen som finns runt om oss kan förvandlas till helt nya ämnen
genom kemiska reaktioner. Ett exempel – om syrgas och vätgas blandas
och man sedan tänder eld på den blandningen kommer det att ske en
explosion. Atomerna i kommer att byggas om och bilda ett nytt ämne,
vatten.
En kemisk reaktion innebär alltså att atomer i ett ämne tas isär och byggs
ihop till nya ämnen. Viktigt är att inga atomer försvinner, det finns exakt
lika många atomer kvar efteråt.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 4
Kemiska föreningar och
kemiska reaktioner
vattenmolekyler
vätemolekyler
syremolekyler
Fråga 7-9
Molekylformler
Med hjälp av en molekylformel
kan man beskriva vilka atomer som finns
i en molekyl. I syrgas sitter atomerna ihop
två och två. Syre har det kemiska tecknet O,
för att visa att det är två atomer som sitter
ihop skrivs en liten tvåa efter O. Alltså blir
molekylformeln O2.
Om det är fler än en molekyl skriver man antalet
framför. För att visa att det är tre syremolekyler
skriver man då 3 O2. Om det är en kemisk
förening man vill beskriva får man använda
flera kemiska tecken. Vattenmolekylen
innehåller två väteatomer och en syreatom.
Molekylformeln blir då H2O.
Reaktionsformler
Med en reaktionsformel kan en kemisk reaktion beskrivas. Man skriver
först de molekyler som finns från början sedan en pil och sist de
molekyler som bildas. Viktigt är att det är lika många atomer på båda
sidor om pilen. Inga atomer försvinner och inga nya kommer till.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 5
Kemins språk
Syrgas har molekylformeln O2
Vatten har molekylformeln H2O
vattenmolekyler
vätemolekyler syremolekyler
2 H2 + O2 2 H2O

Fråga 10-12
Ett ämne kan ha tre olika former
De flesta ämnen runt omkring oss kan
ha tre olika former – fast, flytande och gas.
Vilken form ämnet har beror på vilken temperatur det är.
Om vi tar vatten som exempel kallar vi den fasta formen för is. Is kan
smälta och blir då flytande. Om vi kokar vatten blir det vattenånga som
är en gas. Vattenånga som kyls blir flytande igen och vi kan frysa vatten
till is.
Fysikaliska omvandlingar
Oavsett vilken form ett ämne har så är molekylerna desamma. Det sker
alltså inte någon kemisk reaktion när det blir en annan form. Man säger
istället att det sker en fysikalisk omvandling.
De olika omvandlingarna har olika namn, namnen ser du i figuren nedan
Malin Åhrby, Häggvallskolan 6
Fast, flytande och gas
Fast Flytande
Förångas
Gas
Kondenserar
Smälter
Stelnar
Fråga 13-16
Värme är molekyler i rörelse
I ett fast ämne ligger molekylerna i ett bestämt mönster. Om man värmer
det fasta ämnet börjar molekylerna att röra sig mer och mer. Värme är
faktiskt rörelsen hos molekylerna.
När ett fast ämne smälter lossnar molekylerna ur mönstret. I ett flytande
ämne håller molekylerna fortfarande ihop men kan glida runt varandra.
Om man värmer ännu mer lossnar molekylerna från varandra, rör sig åt
olika håll och är då en gas.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 7
Värme
Fråga 17
Fast Flytande Gas
1. Vad är en atom?
2. Ungefär hur många sorters atomer finns det?
3. Vem bevisade att atomer finns?
4. Vad är ett grundämne?
5. Vilka två grupper kan grundämnen delas in i?
6. Beskriv några egenskaper som metaller har.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 8
Frågor
7. Vad är en kemisk förening?
8. Ge exempel på ett ämne som är en kemisk förening.
9. Vad menas med en kemisk reaktion?
10. Vad är en molekylformel?
11. Vad betyder siffrorna tre och två i 3 H2O?
12. Vad är en reaktionsformel?
Malin Åhrby, Häggvallskolan 9
Frågor
13. Vilka är de tre former som de flesta ämnen kan ha?
14. Vad menas med att ett ämne kondenserar?
15. Vad menas med att ämne förångas?
16. Vad menas med fysikaliska omvandlingar?
17. Vad är värme för någonting?
Malin Åhrby, Häggvallskolan 10
Frågor
1. En atom är en liten partikel,
en byggsten, som bygger upp alla
ämnen omkring oss.
2. Det finns ungefär 100 olika atomslag.
3. Demokritos kallade den minsta delen för atom, som betyder odelbar på
grekiska. John Dalton bevisade att atomerna finns.
4. Ett grundämne är ett ämne som består av bara en sorts atomer
5. Huvudgrupperna är metaller och icke-metaller
6. Metaller leder ström och värme samt har metallglans.
7. En kemisk förening är ett ämne där varje molekyl innehåller minst två olika
slags atomer.
8. Till exempel vatten – två väteatomer är sammankopplade med en syreatom.
9. En kemisk reaktion är en ”förvandling” där det bildas nya molekyler, och
därmed nya ämnen.
10. En molekylformel är en beskrivning av en molekyl med hjälp av kemiska
tecken. Molekylformeln visar vilka atomer som sitter ihop i molekylen.
11. Siffran två visar att det finns två syreatomer i syremolekylen. Siffran tre visar
att man har tre vattenmolekyler.
12. En reaktionsformel visar vilka ämnen som deltar i reaktionen och vilka
ämnen som bildas.
13. De tre formerna är fast, flytande och gas.
14. Kondensering är när ett ämne övergår från gasform till vätska.
15. Förångning är när ett ämne går från vätska till gas.
16. En fysikalisk omvandling innebär att ämnet endast ändrar form, till exempel
när is smälter till vatten. Men det är fortfarande samma molekyler, det sker
alltså ingen kemisk förvandling.
17. Värme är när byggstenarna – atomer och molekyler – i ett ämne rör sig.
Snabbare rörelse mäter vi som högre temperatur.
Malin Åhrby, Häggvallskolan 11
Facit till frågorna

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13gulzay
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Blandningar
BlandningarBlandningar
Blandningar
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Vatten
VattenVatten
Vatten
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Materia
MateriaMateria
Materia
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 

Similar to Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text

äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
Kemins grunder
Kemins grunderKemins grunder
Kemins grunderTina Riwik
 
Grundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarGrundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarIsabel Manjarres
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2annmari
 
Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9ken456
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetNOHasse
 
Inför no provet v. 45
Inför no provet v. 45Inför no provet v. 45
Inför no provet v. 45helalehamidi
 
Periodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomerPeriodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomerMajjenmajjan
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktiongulzay
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerannmari
 
Stjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpointStjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpointElinOdair
 
Kemi net21-uppgift
Kemi net21-uppgiftKemi net21-uppgift
Kemi net21-uppgiftism09ibr
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikdavidloving
 
Kemi kunskaper-Introduktion
Kemi kunskaper-Introduktion Kemi kunskaper-Introduktion
Kemi kunskaper-Introduktion ism09ibr
 

Similar to Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text (20)

äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
Kemins grunder
Kemins grunderKemins grunder
Kemins grunder
 
Grundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarGrundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningar
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
 
Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet
 
Inför no provet v. 45
Inför no provet v. 45Inför no provet v. 45
Inför no provet v. 45
 
Periodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomerPeriodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomer
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Stjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpointStjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpoint
 
Kemi net21-uppgift
Kemi net21-uppgiftKemi net21-uppgift
Kemi net21-uppgift
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysik
 
Pp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slagPp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slag
 
Kemi kunskaper-Introduktion
Kemi kunskaper-Introduktion Kemi kunskaper-Introduktion
Kemi kunskaper-Introduktion
 
Kemi grund
Kemi grundKemi grund
Kemi grund
 

More from Malin Åhrby (20)

Indikatorer lab
Indikatorer labIndikatorer lab
Indikatorer lab
 
Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16
 
Vattenexperiment
VattenexperimentVattenexperiment
Vattenexperiment
 
Celltyper
CelltyperCelltyper
Celltyper
 
Värme
VärmeVärme
Värme
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Syror och baser ht 14
Syror och baser   ht 14Syror och baser   ht 14
Syror och baser ht 14
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Rena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningarRena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningar
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Brand
BrandBrand
Brand
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Material
MaterialMaterial
Material
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Astronomi 2012
Astronomi 2012Astronomi 2012
Astronomi 2012
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text

  • 1. Atomer, molekyler och kemiska reaktioner En grundkurs i kemi
  • 2. Allt är byggt av atomer Du själv och allt runt omkring dig är byggt av mycket små byggstenar som kallas atomer. Om du lägger 10 miljoner atomer i en rad blir det bara 1 mm långt. Det finns ungefär hundra olika sorters atomer, man säger att det finns hundra atomslag. När vi studerar kemi är det hur atomerna sitter ihop som vi är intresserade av. Ett ämne kan omvandlas till ett annat när atomerna byggs ihop på ett annorlunda sätt. Historia Redan för 2 400 år sedan hade greken Demokritos idén om att allt består av atomer. Då hade han inga bevis för detta utan det dröjde fram till år 1800 då engelsmannen Dalton kunde bevisa att det finns atomer. Molekyler är atomer som sitter ihop För det mesta sitter flera atomer ihop och bildar då molekyler. En del molekyler består bara av två atomer och blir då små medan andra består av tusentals atomer och är stora. Ett exempel på en molekyl är vattenmolekylen, den består av en syreatom och två väteatomer. Malin Åhrby, Häggvallskolan 2 Atomer och molekyler – naturens egna byggstenar En vattenmolekyl Fråga 1-3
  • 3. Grundämnen Ett ämne som bara innehåller ett atomslag kallas ett grundämne. Eftersom det finns ungefär 100 olika atomslag så finns det också 100 olika grundämnen. Ett grundämne består ofta av molekyler men då innehåller de bara en sorts atomer. Ett exempel är syre, där sitter atomerna två och två. Metaller och icke-metaller Tre fjärdedelar av grundämnena är metaller. De har flera egenskaper gemensamt, t.ex. är de glänsande, leder värme och elektricitet bra. Övriga grundämnen är icke-metaller och de har mycket olika egenskaper. Exempel på icke-metaller är kol, syre och svavel. Kemiska tecken I kemin har varje grundämne ett eget kemiskt tecken som består av en eller två bokstäver. Det går fortare att skriva då och alla i världen med kemikunskaper kan förstå. Vilket tecken ett ämne har beror på dess latinska namn. Syre heter oxygenium på latin och har det kemiska tecknet O. Alla grundämnen är ordnade i en tabell som kallas det periodiska systemet. Malin Åhrby, Häggvallskolan 3 Grundämnen En syremolekyl Väte H Syre O Kväve N Kol C Klor Cl Svavel S Järn Fe Silver Ag Fråga 4-6
  • 4. Kemiska föreningar En kemisk förening är uppbyggd av mer än en sorts atomer, ett exempel är vatten där molekylerna består av atomslagen syre och väte. Antalet kemiska föreningar är runt 20 miljoner. Allt runt omkring oss består av dessa kemiska föreningar och grundämnena. Kemiska reaktioner De ämnen som finns runt om oss kan förvandlas till helt nya ämnen genom kemiska reaktioner. Ett exempel – om syrgas och vätgas blandas och man sedan tänder eld på den blandningen kommer det att ske en explosion. Atomerna i kommer att byggas om och bilda ett nytt ämne, vatten. En kemisk reaktion innebär alltså att atomer i ett ämne tas isär och byggs ihop till nya ämnen. Viktigt är att inga atomer försvinner, det finns exakt lika många atomer kvar efteråt. Malin Åhrby, Häggvallskolan 4 Kemiska föreningar och kemiska reaktioner vattenmolekyler vätemolekyler syremolekyler Fråga 7-9
  • 5. Molekylformler Med hjälp av en molekylformel kan man beskriva vilka atomer som finns i en molekyl. I syrgas sitter atomerna ihop två och två. Syre har det kemiska tecknet O, för att visa att det är två atomer som sitter ihop skrivs en liten tvåa efter O. Alltså blir molekylformeln O2. Om det är fler än en molekyl skriver man antalet framför. För att visa att det är tre syremolekyler skriver man då 3 O2. Om det är en kemisk förening man vill beskriva får man använda flera kemiska tecken. Vattenmolekylen innehåller två väteatomer och en syreatom. Molekylformeln blir då H2O. Reaktionsformler Med en reaktionsformel kan en kemisk reaktion beskrivas. Man skriver först de molekyler som finns från början sedan en pil och sist de molekyler som bildas. Viktigt är att det är lika många atomer på båda sidor om pilen. Inga atomer försvinner och inga nya kommer till. Malin Åhrby, Häggvallskolan 5 Kemins språk Syrgas har molekylformeln O2 Vatten har molekylformeln H2O vattenmolekyler vätemolekyler syremolekyler 2 H2 + O2 2 H2O  Fråga 10-12
  • 6. Ett ämne kan ha tre olika former De flesta ämnen runt omkring oss kan ha tre olika former – fast, flytande och gas. Vilken form ämnet har beror på vilken temperatur det är. Om vi tar vatten som exempel kallar vi den fasta formen för is. Is kan smälta och blir då flytande. Om vi kokar vatten blir det vattenånga som är en gas. Vattenånga som kyls blir flytande igen och vi kan frysa vatten till is. Fysikaliska omvandlingar Oavsett vilken form ett ämne har så är molekylerna desamma. Det sker alltså inte någon kemisk reaktion när det blir en annan form. Man säger istället att det sker en fysikalisk omvandling. De olika omvandlingarna har olika namn, namnen ser du i figuren nedan Malin Åhrby, Häggvallskolan 6 Fast, flytande och gas Fast Flytande Förångas Gas Kondenserar Smälter Stelnar Fråga 13-16
  • 7. Värme är molekyler i rörelse I ett fast ämne ligger molekylerna i ett bestämt mönster. Om man värmer det fasta ämnet börjar molekylerna att röra sig mer och mer. Värme är faktiskt rörelsen hos molekylerna. När ett fast ämne smälter lossnar molekylerna ur mönstret. I ett flytande ämne håller molekylerna fortfarande ihop men kan glida runt varandra. Om man värmer ännu mer lossnar molekylerna från varandra, rör sig åt olika håll och är då en gas. Malin Åhrby, Häggvallskolan 7 Värme Fråga 17 Fast Flytande Gas
  • 8. 1. Vad är en atom? 2. Ungefär hur många sorters atomer finns det? 3. Vem bevisade att atomer finns? 4. Vad är ett grundämne? 5. Vilka två grupper kan grundämnen delas in i? 6. Beskriv några egenskaper som metaller har. Malin Åhrby, Häggvallskolan 8 Frågor
  • 9. 7. Vad är en kemisk förening? 8. Ge exempel på ett ämne som är en kemisk förening. 9. Vad menas med en kemisk reaktion? 10. Vad är en molekylformel? 11. Vad betyder siffrorna tre och två i 3 H2O? 12. Vad är en reaktionsformel? Malin Åhrby, Häggvallskolan 9 Frågor
  • 10. 13. Vilka är de tre former som de flesta ämnen kan ha? 14. Vad menas med att ett ämne kondenserar? 15. Vad menas med att ämne förångas? 16. Vad menas med fysikaliska omvandlingar? 17. Vad är värme för någonting? Malin Åhrby, Häggvallskolan 10 Frågor
  • 11. 1. En atom är en liten partikel, en byggsten, som bygger upp alla ämnen omkring oss. 2. Det finns ungefär 100 olika atomslag. 3. Demokritos kallade den minsta delen för atom, som betyder odelbar på grekiska. John Dalton bevisade att atomerna finns. 4. Ett grundämne är ett ämne som består av bara en sorts atomer 5. Huvudgrupperna är metaller och icke-metaller 6. Metaller leder ström och värme samt har metallglans. 7. En kemisk förening är ett ämne där varje molekyl innehåller minst två olika slags atomer. 8. Till exempel vatten – två väteatomer är sammankopplade med en syreatom. 9. En kemisk reaktion är en ”förvandling” där det bildas nya molekyler, och därmed nya ämnen. 10. En molekylformel är en beskrivning av en molekyl med hjälp av kemiska tecken. Molekylformeln visar vilka atomer som sitter ihop i molekylen. 11. Siffran två visar att det finns två syreatomer i syremolekylen. Siffran tre visar att man har tre vattenmolekyler. 12. En reaktionsformel visar vilka ämnen som deltar i reaktionen och vilka ämnen som bildas. 13. De tre formerna är fast, flytande och gas. 14. Kondensering är när ett ämne övergår från gasform till vätska. 15. Förångning är när ett ämne går från vätska till gas. 16. En fysikalisk omvandling innebär att ämnet endast ändrar form, till exempel när is smälter till vatten. Men det är fortfarande samma molekyler, det sker alltså ingen kemisk förvandling. 17. Värme är när byggstenarna – atomer och molekyler – i ett ämne rör sig. Snabbare rörelse mäter vi som högre temperatur. Malin Åhrby, Häggvallskolan 11 Facit till frågorna