6. Maktskifte
Omfördelning av
förmågor och möjligheter.
Inte längre
envägskommunikation
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
7. Publiken får ta plats
Maktskiftet öppnar för
inkludering och delaktighet.
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
8. Medarbetarna
får en röst
Kommunikationen stärks
– hela organisationen deltar
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
9. Hur fungerar det i
praktiken?
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
11. Alla hörs inte
Sociala medier är
inte automatiskt
lika med makt
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
12. Delaktighet kräver
aktiva insatser
Strategier, omprioriteringar i
verksamheterna och av
resurser
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
15. Museet inte längre
den enda rösten
Publiken berikar
kommunikationen med
fler perspektiv
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
17. Hampshire Solent, 2015-01-11, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Hur ska museet
delta i dialogen? Vilken
dialog? I vilka kanaler?
18. Nya möjligheter till
inkludering
Nå och engagera nya
målgrupper
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
22. Hampshire Solent, 2015-01-11, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Hur vill publiken bidra?
Hur vill de göra
sin röst hörd?
23. Fler röster och kanaler
= förstärkt kommunikation
Större möjligheter att nå ut, ha en
dialog och lyssna
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
30. 1. Hur anpassar vi
organisationen för dialog
och delaktighet?
2. Hur blir vi bättre på att
lyssna?
3. Hur omprioriterar vi för att
möjliggöra närvaro i sociala
medier?
Makt, sociala medier och kommunikation, #smbib15, 2015-03-31, Kajsa Hartig, Nordiska museet
Jag ska berätta om hur Nordiska museet arbetar med sociala medier. Det blir några nedslag i arbetet. Vill ni veta mer är ni välkomna att höra av er efter konferensen.
Inför konferensen funderade jag på en vinkel på min presentation och jag reflekterade över konferensens rubrik, Makt, sociala medier och kommunikation. Makt är ett ganska starkt ord. Och jag tror att det kan vara bra att reflektera lite över på vilket sätt sociala medier ger makt, eller inte.
Handlar sociala medier verkligen om makt? Ja delvis gör det det. Men ur museets perspektiv föredrar jag ett mindre starkt begrepp, som till exempel engelskans empowerment.
Sociala medier handlar om egenmakt. Alla kan vara med och alla kan göra sin röst hörd. Det handlar både om publiken, eller kunderna, och om medarbetarna
Egenmakt är också utgångspunkten för min presentation, hur det påverkar Nordiska museets arbete med sociala medier.
Kopplat till makt, eller egenmakt, kan vi betrakta sociala medier ur olika perspektiv,: Maktskifte, Inkludering eller delaktighet och förstärkt kommunikation. Maktskifte till att börja med har inneburit en förflyttning av röster. Museet är inte den enda rösten eller auktoriteten. Fler kan göra sin röst hörd. I sociala medier pratar man om kulturarv, högtider och traditioner. Om inte museet finns med där dialogen äger rum finns vi inte.
Maktskiftet, eller förflyttningen av möjligheten att göra sin röst hörd, har inte bara inneburit att vi numera arbetar mer och mer i dialog med publiken. Publiken tar även ett tydligare kliv in i museets verksamhet och bidrar aktivt till att beskriva vår samtid och därmed också skriva historia.
Med sociala medier ökar möjligheten att bredda kommunikationen, korta avståndet mellan publik och sakkunniga. Det gör att vi exempelvis kan arbeta mer effektivt med kunskapsspridning. Jag tror också att det i förlängningen skapar mer engagemang i organisationen.
Att arbete med sociala medier väcker en hel del nya frågor och framförallt utmaningar. Det är något vi kontinuerligt arbetar med på Nordiska museet.
Verkligheten i sociala medier är på många sätt ganska tuff, och den skiljer sig kanske inte så mycket från det analoga livet. Det är inte så enkelt att sociala medier är lika med makt. Frågan är vem som verkligen kan göra sin röst hörd i kanalerna och är vi medvetna om vem som inte hörs? Hur kan vi bidra till att fler kan göra sin röst hörd? Här har till exempel gjorts mycket via Nätverket Digidel.
Som också togs upp tidigare under förmiddagen av Maria Kronqvist-Berg: Sociala medier sköter sig inte själva, det kräver nytänkande och nya arbetssätt.
Sociala medier är ett viktigt redskap för alla i yrkeslivet, men hur integrerar vi sociala medier i organisationen i praktiken? Det är en utmaning och det kräver en tydlig kommunikationsstrategi.
Det positiva med sociala medier är som sagt trots allt att fler kan göra sin röst hörd. Det kan vi uppmuntra och möjliggöra på många olika sätt.
Viktiga frågor som vi ställer oss på Nordiska museet är.
Sociala medier skapar nya möjligheter till inkludering och att nå och engagera nya målgrupper.
Sociala medier i sig är inte tillgängliga för många personer med funktionsnedsättning, tjänsterna har stora brister vad gäller tillgänglighet. Jag är ingen expert på området men förstår att det finns problem. Trots det kan vi ändå nå många med funktionsnedsättning som kan ta del av innehållet i sociala medier. Livsbild var en insamling av berättelser via en tillgänglig webbplats. Genom sociala medier kunde vi sprida information om insamlingen och uppmuntra fler at delta.
I december bad vi bloggare att gästblogga på museets Julblogg. Personerna hittade och kontaktade vi i huvudsak via sociala medier. Genom att involvera publiken har vi nu skapat starkare band till nyckelpersoner som kan hjälpa oss att nå ut via sina kanaler. Till exempel kontaktade två av julbloggarna museet nyligen för att fortsatt samarbete.
2011 till 2013 bedrev vi insamling av berättelser via Hårwebben. Utan sociala medier skulle vi inte alls kunnat nå samma mängd individer till insamlingen. Vi kunde både efterfrågaoch sprida berättelser i sociala medier.
Viktiga frågor för oss just nu är.
Kommunikationen flyttar ut i organisationen. Det gör att vi kan förstärka vår kommunikation och därmed ha en chans att nå igenom bruset i sociala medier. Vi har också fler öron, fler som kan lyssna och snappa upp för oss viktiga samtalsämnen.
Vi kommunicerar med fler röster. Här är min kollega Lena. Idag är också min kollega Mathilda här, från museets bibliotek.
Vi kommunicerar med fler kanaler. Bland annat Twitter.
Instagram.
Och Facebook.
Tillsammans utgör kanalerna en hel palett av tjänster som vi använder. Och när vi definierar paletten, eller ekosystemet av kanaler, vill vi också inkludera icke digitala kanaler. En viktig utmaning är här att försöka se hur de kan samverka för att förstärka ett budskap.
Ett konkret exempel på hur vi tagit ett samlat grepp om ett ämne är julen. I december gjorde vi en kampanjliknande insats kring julen där vi kommunicerade parallellt i många kanaler. Det här är en skärmdump från en särskild webbsida som samlade de olika insatserna.