Digital samverkan
•Descargar como PPTX, PDF•
2 recomendaciones•1,178 vistas
Varför samverkan? Sverige har länge varit bland de främsta länderna inom e-förvaltning. Men medan myndigheter och kommuner har digitaliserat sitt eget möte med medborgaren, upplever medborgaren en fragmenterad förvaltning där han eller hon inte får tillräckligt stöd över myndighetsgränserna. Lösningen är i många fall digital samverkan. Vi berättar varför vi ska samverka, vad det innebär att samverka och några grundläggande principer. En presentation av Jan Sjösten, E-delegationen
Recomendados
Más contenido relacionado
Similar a Digital samverkan
Similar a Digital samverkan (20)
Más de E-delegationen
Más de E-delegationen (15)
Digital samverkan
- 1. En förvaltning med medborgaren i centrum - samverkan mellan offentlig och privat sektor
- 2. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
- 3. Varför en delegation? “För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning inrättas en delegation för e-förvaltning” (2009:19) Några skäl: • Förhållandevis självständiga myndigheter • Dubbelarbete pågår • Koordinering och samordning över myndighetsgränser behövs • Öka effektiviseringen • Utveckla mer användarvänliga e-tjänster
- 4. Vilka är med i E-delegationen? 16 myndigheter och SKL
- 5. Vad har vi åstadkommit? • En strategi för myndigheternas arbete med e- förvaltning • Flera vägledningar som stödjer digital samverkan och verksamhetsutveckling • Ett antal förvaltningsgemensamma tjänster • Förstärkt samordning - inrättat ett programråd och programkontor • Uppföljning av myndigheters e-förvaltning • Drivit nätverk, erfarenhetsutbyten och dialog
- 6. Avdelningen för digitalisering Center för e-samhället Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhälls- byggnad, transporter och miljö Kultur, fritid och besöks- näring Demokrati och delaktighet Grundläggande strukturella förutsättningar (arkitektur, säkerhet, lagar) Gemensamma funktioner och tjänster (mina meddelanden, mina fullmakter, e-arkiv, e-handel, e-legitimation)
- 7. SKL driver på, stödjer och samordnar medlemmarna för att ta vara på digitaliseringens möjligheter Intresse-bevakning & opinions-bildning Kompetens- utveckling, vägledning & stöd Konferenser & forum Standardisering och riktlinjer Gemensammakrav & upphandling Gemensamma lösningar
- 9. Vi har alla förutsättningar på plats • Tillgången - väl utbyggt bredband och infrastruktur • Kunskapen – hög digital kunskap och användning • Verktygen – surfplattor, mobiltelefoner, datorer
- 10. Hur tolkar jag motstridig information? Vilka behöver jag kontakta? Vilken information behövs och var hittar jag den? I vilken ordning behöver kontakterna tas? Varför kan jag inte följa mina ärenden? Vilken information behöver myndighete n? Varför måste jag upprepa samma information? Varför kan jag inte lämna min information digitalt? Ändå upplever medborgare det här…
- 11. Restaurangföretagare Skatteverket Bolagsverket Polisen Kommun Anmälan av fett- avskiljare Ansökan om hantering av brandfarlig vara Systematiskt brand- skydds- arbete Ansökan om tobak och spel Livsmedels- anmälan Ansökan om serveringstill stånd Ansökan om begagnande av allmän platsmark Bolags- registrering Anmälan om kassa- register Anmälan om preliminär själv- deklaration Registrering som arbetsgivare Räddningstjänst Enheten för alkohol, tobak & spel Miljökontor Bygglovkontor VA-enhet Registrering för F-skatt Ansökan om bygglov, skyltlov …företagaren det här…
- 12. …myndigheter och kommuner det här… • den svenska förvaltningsmodellen som styrka och svaghet • styrning/koordinering • samverkansmöjligheter stat/kommun/landsting • finansiering • juridik
- 13. …och privat sektor det här. Vilken är er bild?
- 14. Gemensamma tjänster och informationTjänster och information från en enskild organisation GemensamtEnskilt Näringslivet e-legitimation Mina ärenden Mina fullmakter Mina meddelanden Effektivare informationsförs. E-arkiv och e- diarium Hälsa Utbildning xxArbete BoendeFritid Familj Tjänster och information från privata sektorn xx xx xx xx Enklare Öppnare Effektivare Förutsättningar för samverkan (vägledning, metod, standard, arkitektur)
- 15. Digital samverkan E-delegationens koncept för att nå målet en digitalt samverkande förvaltning 15
- 16. Fler ska kunna tillhandahålla statens digitala tjänster
- 17. Gemensamma tjänster och informationTjänster och information från en enskild organisation GemensamtEnskilt Näringslivet e-legitimation Mina ärenden Mina fullmakter Mina meddelanden Effektivare informationsförs. E-arkiv och e- diarium Hälsa Utbildning xxArbete BoendeFritid Familj Tjänster och information från privata sektorn xx xx xx xx Enklare Öppnare Effektivare Förutsättningar för samverkan (vägledning, metod, standard, arkitektur)
- 18. EU – ISA – European Interoperability Framework
- 19. Vägledning för digital samverkan
- 20. Principer för digital samverkan har tagits fram av E-delegationen (version 1.2 ej ännu publicerad) ARKITEKTURPRINCIPER Hämta information vid källan Öka medborgarnas insyn och möjligheter att påverka GRUNDPRINCIPER Bestäm och tillämpa gemensamma begrepp, modeller och mönster Bygg tjänstebaserat Säkerställ tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet Låt informationsägaren välja säkerhetsnivå Analysera rättsliga förutsättningar Anpassa till olika gruppers och individers behov Digitala möten Tjänste- och processamverkan Säkerhet och juridik Använd öppna standarder Använd rätt autentiseringsnivå Återanvänd redan inlämnad information Låt digitala möten ske på användarnas villkor G2 Sätt rätt nivå på informationssäkerhet och integritet G3 Låt behov och nytta vara styrande G5 D2 D3 D5 T1 T3 T4 T5 S1 S2 S3 S4 Utgå från livssituationer och livshändelser G1 Låt digitala kanaler vara det primära alternativet D1 Delegera mandat och ansvar G4 Öppna upp för externa innovatörer D4 Tillgängliggör och återanvänd information och tjänster enhetligt T2
- 21. Behov, aktörer och samverkan
- 22. Process Information Tjänst Informations -säkerhet Juridiska förutsätt- ningar Arkitekturen inom digital samverkan syftar till att beskriva hur aktörerna samverkar Livshändelser
- 23. Livshändelse Exempel: att mista en anhörig Torsten, 55 år sambo med Eva ”Eva har varit en klippa ända från beskedet till slutet.” Pia, 76 år gift med Per ”Jag har hjärtesorg efter Pers död, men vi har hunnit tala igenom hur vi vill ha det.” Sofia, 37 år gift med Peter ” Pang! Det kom så plötsligt! Allt är i ett töcken. Jag vet inte var jag ska börja?”
- 24. ? Torsten, 55 år sambo med Eva ”Eva har varit en klippa ända från beskedet till slutet.” ITP K ITPK ITP1 PA03
- 25. kund - värd e V-objekt V-objekt kund- värde AktörAAktörBAktörC V-objektkund- värde kund- värde V-objekt V-objekt V-objekt Kundvärde skapas i hela processen och i varje interaktion med kunden Samverkans- process med kunden som aktör Samverkande processer Livssituation agerande kund En livshändelse leder till ett agerande, som i sin tur kan initiera ett behov av samverkan
- 26. Gemensam begreppsmodell i i i Relevanta informations- utbytesobjekt Informationsobjektet/- en definieras i det logiska gränssnittet.
- 28. ”Visa tjänste- beskrivning” ”Visa ändrings- information” ”Visa kommun- och landstings- processer” ”Visa företags- information” ”Lämna räkenskapsutdrag” Kataloger - principiellt exempel
- 30. Program för samordning av förvaltningsgemensamma tjänster Processer och livshändelser • EIF - Ekonomiskt bistånd • Enklare föräldraskapsbekräftelse • Vänta och få barn • Efterlevande • Gå till arbete • Nyanlända Tjänster och specifikationer • Mina meddelanden • Min ärendeöversikt • Elektroniskt arkiv • Mina fullmakter • Planeringsverktyg • Svensk e-legitimation • Verksamt.se m.fl. insatser Förutsättningar • Metod för Utveckling i Samverkan • Samordningsområden • Tjänstekatalogen / Informationsutbyteskatalogen Stöder utvecklingsinsatser och följer upp leveranser, anslutning, effektmål samt risker som hindrar förväntat resultat
- 31. Syftet med Metod för utveckling i samverkan är att tillhandahålla ett gemensamt ramverk för att säkerställa kvalitet samt gemensamma förväntningar och krav på utvecklingsarbetet, med fokus på att skapa verklig förändring och realisera de önskade nyttorna av utvecklingen.
- 32. (Samverkansparter) Arbetsförmedlingen (PPS)Skatteverket (PEJL)Tullverket (PRO PS) Metod för Utveckling i Samverkan HURVAD Ta fram lösnings- alternativ Identifiera behov Detaljera vald lösning Utveckla Införa Etablera förvaltning Realisera nyttor Initiera Arkitektur Behovsdriven utveckling Finansiering NyttorealiseringKommunikation InformationssäkerhetFörvaltning Rättsliga förutsättningar Förutsättningar och organisation Nio samordningsområden för kravställning och stöd
- 33. Behovsanalys Förstudie Fördjupad lösnings- specifikation Business Case Nyttorealiseringsplan Övergripande tids- och leveransplan Utveckla beslutad lösning Inför framtagen lösning i verksamheten Etablera förvaltning av aktuell lösning Realisera prioriterade nyttor samt följ upp åstadkomna effekter Ta fram lösnings- alternativ Identifiera behov Detaljera vald lösning Utveckla Införa Etablera förvaltning Realisera nyttor Initiera Utvecklingsfaser
- 34. Arkitektur Behovsdriven utveckling Finansiering NyttorealiseringKommunikation InformationssäkerhetFörvaltning Rättsliga förutsättningar Förutsättningar och organisation Nio samordningsområden för kravställning och stöd Samordningsområden
- 35. Metod för utveckling i samverkan Nätverk Vägledning Nätverk Vägledning Nätverk Vägledning Utvecklingsinsats Utvecklingsinsats Och hur fungerar det i praktiken?
Notas del editor
- Men myndigheter har börjat att försöka vidga sitt synsätt och se utifrån medborgarens och företagarens perspektiv. Till exempel kartlägga vad som händer när någon står inför eller befinner sig mitt i en livshändelse. Med livshändelse menar vi till exempel att få barn, att mista en anhörig, att bli sjuk eller bli arbetslös. När dessa livshändelser jämförs kan man upptäcka gemensamma mönster. Många av medborgarens behov är desamma, oberoende av vilken livshändelse man befinner sig i. Några av de frågor man ställer sig är följande: se ovan Många myndigheter har idag sin egen organisation som perspektiv när de utvecklar kundmöten. Nu är det dags höja blicken och förstå att vi är en del i ett större flöde för de grupper som vi ska underlätta att ta tillvara sina rättigheter och genomföra sina skyldigheter.
- AP
- Vi kan sammanfatta den riktning som e-förvaltning måste ta på följande sätt: I e-förvaltningsstrategin pekar regeringen på att tjänster ska byggas utifrån medborgarnas behov och livssituationer, vilket kräver att offentlig sektor samverkar för att ta fram gemensamma tjänster. Det är inte heller effektivt att varje myndighet bygger en egen lösning för ett behov som är gemensamt i kontakten med andra myndigheter. I strategin nämns några av de gemensamma insatser som är på gång, till exempel Mina fullmakter. Flera av de insatser som nu är på väg att realiseras är sprunget ur en förstudie som gjordes på uppdrag av E-delegationen om behovet av nationella Mina sidor. Användarundersökningar visade att den som har många kontakter med offentlig sektor, gärna vill ha samlad information och ser att detta skulle förenkla vardagen. Nationella mina sidor bedömdes vara ett för stort projekt att realisera på en gång. Delegationen beslutade därför att starta de funktioner som bedömdes generera mest nytta. Detta resulterade i projekten Mina meddelanden (som redan var på gång), Mina ärenden och Mina fullmakter. Var och en av projekten bedömdes att realisera stora nyttor, men den största nyttan förväntas uppnås när tjänsterna kan användas tillsammans. Utvecklingen inom e-förvaltning kan alltså ske antingen inom en enskild organisation, gemensamt inom offentlig sektor när det finns ett gemensamt behov eller av privat sektor. Offentlig sektor arbetar med att underlätta förutsättningarna för samverkan, men också för utvecklingen i en enskild organisation eller inom privat sektor. Det sker bland annat genom att ta fram vägledningar, metod, standarder och arkitektur. När det finns gemensamma behov, undersök i första hand om det finns en tjänst som går att återanvända, bygga på , om det är standarder eller api:er som ska tas fram. I sista hand bygga en tjänst från grunden.
- 2011 presenterade regeringen den Digitala agendan. Agendans mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Ett år senare fördjupade regeringen sina mål i de delar av agendan som handlar om e-förvaltning och presenterade en e-förvaltningsstrategi - Med medborgaren i centrum. Strategins mål är enklare, öppnare och effektivare. Innovationskraft. Myndigheter ska samverka mer med varandra och med kommuner, företag och andra organisationer för att låta fler delta i utvecklingen av innovativa digitala tjänster.
- Målet är att nå en enklare, öppnare och effektivare förvaltning med hjälp av digitala tjänster Vi kan sammanfatta den riktning som e-förvaltning måste ta på följande sätt: I e-förvaltningsstrategin pekar regeringen på att tjänster ska byggas utifrån medborgarnas behov och livssituationer, vilket kräver att offentlig sektor samverkar för att ta fram gemensamma tjänster. Det är inte heller effektivt att varje myndighet bygger en egen lösning för ett behov som är gemensamt i kontakten med andra myndigheter. I strategin nämns några av de gemensamma insatser som är på gång, till exempel Mina fullmakter. Flera av de insatser som nu är på väg att realiseras är sprunget ur en förstudie som gjordes på uppdrag av E-delegationen om behovet av nationella Mina sidor. Användarundersökningar visade att den som har många kontakter med offentlig sektor, gärna vill ha samlad information och ser att detta skulle förenkla vardagen. Nationella mina sidor bedömdes vara ett för stort projekt att realisera på en gång. Delegationen beslutade därför att starta de funktioner som bedömdes generera mest nytta. Detta resulterade i projekten Mina meddelanden (som redan var på gång), Mina ärenden och Mina fullmakter. Var och en av projekten bedömdes att realisera stora nyttor, men den största nyttan förväntas uppnås när tjänsterna kan användas tillsammans. Utvecklingen inom e-förvaltning kan alltså ske antingen inom en enskild organisation, gemensamt inom offentlig sektor när det finns ett gemensamt behov eller av privat sektor. Offentlig sektor arbetar med att underlätta förutsättningarna för samverkan, men också för utvecklingen i en enskild organisation eller inom privat sektor. Det sker bland annat genom att ta fram vägledningar, metod, standarder och arkitektur. När det finns gemensamma behov, undersök i första hand om det finns en tjänst som går att återanvända, bygga på , om det är standarder eller api:er som ska tas fram. I sista hand bygga en tjänst från grunden.
- Behov: Konceptet utgår från ett behov som kan utgå från livshändelse Aktörer: De intressenter som behöver samverka för att nå målen Driva samverkan: Innebär att etablera och utveckla den gemensamma styrningen mot det gemensamma målet Processer: De verksamhetsprocesser som behöver interagera Information: Information som ska utbytas Tjänster: De digitala tjänster som utgör bärare Kataloger: För återanvändning av redan utvecklade tjänster och informationsobjekt Konceptet utgår från ett behov och är uppbyggt kring de fem perspektiven process, information, tjänst, juridik och informationssäkerhet 1. Processer: De verksamhetsprocesser som behöver interagera mellan olika aktörer 2. Information: Den gemensamma förståelsen av information som ska utbytas 3. Tjänster: De digitala tjänster som utgör bärare av den efterfrågade informationen 4. Juridik: Förutsättningar i form av lagar och förordningar som påverkar möjligheter och former för samverkan 5. Informationssäkerhet: Kraven på informationens riktighet, konfidentialitet, tillgänglighet och spårbarhet ska tillgodoses Sökbara kataloger för återanvändning är viktiga för tillgänglighet och användbarhet, både vid utveckling och i förvaltning
- Bild från 60-minuterspresentationen Livshändelser kan initiera behov av samverkan Livssituation, livshändelse och agerande I en livssituation som en medborgare befinner sig i (t ex Min hälsa) uppstår livshändelser, som kan leda till ett agerande, som startar en myndighetsinteraktion Samverkansprocess Består av de olika aktörernas samverkande processer och beskriver enbart det som behövs för att samverkan ska fungera Informationsutbyte De informationsobjekt som ska utbytas eller levereras från en aktör till en annan Tjänst Den digitala tjänst som levererar de informationsobjekt som överenskommits Juridiska aspekter Juridiska aspekter påverkar hela samverkansarkitekturen och måste beaktas tidigt Informationssäkerhet Krav på informationens riktighet, konfidentialitet, tillgänglighet och spårbarhet
- Projekt La Vita, ”livet”, har bl.a. använt denna för att föreslå hur myndigheterna kan hjälpa och stödja medborgare som blir efterlevande. Man har utgått från s.k. personas i olika situationer, t.ex. Torsten vars hustru gått bort i cancer. Torstens ”kundresa” före och efter hustruns dödsfall har analyserats. Parallella projekt under uppstart Gå till arbete – Arbetsförmedlingen Nyanländ – Migrationsverket Få barn – Försäkringskassan
- En intressentanalys har vidgats till privata aktörer vars processer påverkar den efterlevande, exemplifierat med tjänstepensionsbolag.
- Verksamhetsobjekten från processanalysen ligger till grund för informationsutbytesobjekten, som levereras via tjänster Informationsanalys Spårbarhet
- Säkerställ att kunskap och erfarenheter överförs till strukturkapital, återanvänd redan utvecklade tjänster via kataloger Återanvändning och erfarenhetsöverföring Ju mer utvecklat strukturkapital, desto lättare blir det att utveckla samverkanskomponenterna Ju mer samlad kompetens och grad av erfarenhetsåtervinning, desto effektivare blir drift och förvaltning av samverkans tjänster och informationsutbyte Kataloger för tjänster och informationsobjekt är viktiga verktyg för att möjliggöra återanvändning och bygga strukturkapital I Sverige finns bl a en nationell tjänstekatalog för i första hand bastjänster från olika myndigheter för att tillhandahålla grundläggande information Andra tjänstekataloger finns inom olika sektorer, t ex vården
- 2011 presenterade regeringen den Digitala agendan. Agendans mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Ett år senare fördjupade regeringen sina mål i de delar av agendan som handlar om e-förvaltning och presenterade en e-förvaltningsstrategi. Strategins mål är enklare, öppnare och effektivare. I strategin pekar regeringen på att tjänster ska byggas utifrån medborgarnas behov och livssituationer, vilket kräver att offentlig sektor samverkar för att ta fram gemensamma tjänster (till exempel verksamt.se som riktar sig till företagare, körkortsportalen m.m.). Det är inte heller effektivt att varje myndighet bygger en egen lösning för ett behov som är gemensamt i kontakten med andra myndigheter. I strategin nämns det arbete som pågår inom E-delegationen och de insatser som är på gång, till exempel Mina fullmakter. Flera av de insatser som nu är på väg att realiseras är sprunget ur en förstudie som gjordes på uppdrag av E-delegationen om behovet av nationella Mina sidor. Användarundersökningar visade att den som har många kontakter med offentlig sektor, gärna vill ha samlad information och ser att detta skulle förenkla vardagen. Nationella mina sidor bedömdes vara ett för stort projekt att realisera på en gång. Delegationen beslutade därför att starta de funktioner som bedömdes generera mest nytta. Detta resulterade i projekten Mina meddelanden (som redan var på gång), Mina ärenden och Mina fullmakter. Var och en av projekten bedömdes att realisera stora nyttor, men den största nyttan förväntas uppnås när tjänsterna kan användas tillsammans. Utvecklingen inom e-förvaltning kan alltså ske antingen inom en enskild organisation, gemensamt inom offentlig sektor när det finns ett behov eller av privat sektor. E-delegationen arbetar med att underlätta förutsättningarna för samverkan, men också för utvecklingen i en enskild organisation eller inom privat sektor. Det sker bland annat genom att ta fram vägledningar, standarder, arkitektur och informationsförsörjning. En grupp inom E-delegationen har arbetat vidare med att titta på gap i användarnas kontakter med offentlig sektor (framtidens digitala möte), och kommer presentera fler förslag på fler funktioner som tillsammans med Mina meddelanden, Mina ärenden och Mina fullmakter förväntas generera än större nytta för medborgaren.
- Metoden säkerställer VAD som bör genomföras för att bedriva framgångsrik utveckling i samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, landsting och privata aktörer. HUR lösningar och resultat tas fram beslutas av respektive utvecklingsinsats och samverkande parter.
- Metod för Utveckling i Samverkan ska ses som ett övergripande metodstöd för att säkerställa en gemensam begreppsapparat, ett förvaltningsgemensamt perspektiv med fokus på nyttan med utvecklingen och inte som en metod som ersätter deltagande samverkansparters projektmodeller och metoder.
- När utvecklingsarbete bedrivs inom den egna organisationen så finns det vanligen strukturer, roller och riktlinjer som reglerar arbetet och den lösning som ska tas fram. I förvaltningsgemensam utveckling behöver samverkansparterna många gånger samordna och enas om nya gemensamma arbetssätt och lösningar.