växtodling och näringsämne

1. Växtnäring
Sarbast Wali

2. Macronäringsämne
Växtnäring balans
Mikronäringsämne
Vatten
Syre, kol, väte
Sarbast Wali

3.  Växternas näringsförsörjning
o Växten och dess byggstenar
o Byggnaden mark
o Marken som växtnäringsförråd
Sarbast Wali

4. Mineralisering?
Fastläggning?
Växtnäring
Biogena grundämne?
Makro och mikro näringsämne?
Hur gör växter mat?
Bestämning av jordensväxtnäring
Sarbast Wali

5. Fotosyntesen eller kolsyreassimilation och är den process där levande organismer tar
hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. Fotosyntesen tillverkar
energirika syre- och kolhydratmolekyler av koldioxid och vatten. Fotosyntes i växter
försiggår i kloroplasterna i bladen på dagen med användning av solljuset.
Sarbast Wali

6. Koldioxid + vatten + energi --> syrgas + druvsocker
6CO2 + 6H2O + energi (solljus) --> 6O2 + C6H12O6
• Pågar främst på dagtid,
beroende av solenergi
• Bara hos växter.
• Sker i kloroplaster.
• Behöver koldioxid och vatten.
• Tillverkar druvsocker och syre
• Pågår dygnet runt, oberoende
av solenergi.
• Hos djur och växter
• Sker i mitokondrier.
• Behöver socker och syre.
• Tillverkar koldioxid, vatten
och frigör energi.
• Fotosyntes • Cellandning
Sarbast Wali

7. Ett grundämne räknas som nödvändigt
(essentiellt/ biogent) för växten om:
1. Växten inte kan fullborda sin livscykel
utan ämnet
2. Om ämnet kan visas ingå i livsviktig
funktion eller förening i växten
Essentiella
/biogena
grundäm
nen
• Kol,
• Väte,
• Syre,
• Kväve
• Svavel
• Fosfor
Sarbast Wali

8. • Micro ämne: Senare
har man visat att
växterna även
behöver: zink, koppar,
mangan, bor,
molybden, nickel och
klor.
Kobolt.
Sarbast Wali

9. Vatten
Växten 80 % vatten och resten
är alla övriga ämne
• Kväve N
• Fosfor P
• Kalium K
• Svavel P
• Kalcium CA
• Magnesium Mg
Makro
näringsämne:
Mer är 10
kg/ha
• Bor B
• Mangan Mn
• Koppas Cu
• Järn Fe
• Zink Zn
• Molybden Mo
• Kobolt Co
Mikro
Näringsämne
Mindre än 10
Kg/ha
Makro och Micro näringsämne?
Sarbast Wali

10. Sarbast Wali

11. Sarbast Wali

12. Senare har man visat att växterna även
behöver: zink, koppar, mangan, bor, molybden,
nickel och klor.
Kobolt?
Sarbast Wali

13. MINDRE
Brist!
MER
Toxicitet
!
Sarbast Wali

14. Tillgänglighet av mineraler i marken är beroende av PH
PH-värdet är ett mått på vätejonkoncentrationen i marken
Vad är PH ??????
Sarbast Wali

15. Sarbast Wali

16. Sarbast Wali

17. 17
Lättrörliga Ganska
Svårrörliga
Orörliga
Näringsämnen klassificerade utefter deras rörlighet
• Kväve
• Kalium
• Magnesium
• Fosfor
• Klor
• Natrium
• Svavel
• Mangan
• Koppar
• Zink
• Molybde
n
• Kalcium
• Sulfat
• Järn
• Bor
Sarbast Wali

18. • Joner lösta i markvätskan
• Ämnen frigörs genom mikroorganismers, bakteriers och svampars
nedbrytning.
• Ämnen som ingår i oorganiska föreningar frigöres genom vittring.
http://www-markinfo.slu.se/sve/kem/utbytb.html
Mineralämnena förekommer:
Sarbast Wali

19. • växtnäringsämnen förekommer :
Katjoner: NH4
+, K+,
Ca2+, Mg2+, Na+)
Anjoner: NO3
-, HSO4
-
, H2PO4
-
1. I utbyte mot växtnäringsämnen
använder växten andra joner, främst
väte (H+), vätekarbonat (HCO3
-) och
hydroxiljoner (OH-), som den utsöndrar
genom rötterna.
2. Till exempel , en H+ mot en K+, en OH-
mot en NO3
-, men två H+ mot en Ca2+
Sarbast Wali

20. 20
Markpartiklarna är negativt laddade därför kan man med positiva joner
t.ex. kalium som binds till markpartiklarna gödsla så det räcker länge.
Med negativa joner som t.ex. nitrat måste man gödsla oftare, eller man får
ha gödselmedel som frisläpper lite nitrat i taget.
Sarbast Wali

21. • Mineralämnena förekommer:
• Joner lösta i markvätskan
• Lättillgängliga, begränsad mängd, lite positiva joner, något mer
negativa joner
• Ämnen frigörs genom mikroorganismers, bakteriers och svampars
nedbrytning.
• Ämnen som ingår i oorganiska föreningar frigöres genom vittring.
Spec. i tropikerna kan från vissa jordar växternas hela behov av K, Ca,
Mg, och P fås på detta sätt.
Sarbast Wali

22. Sarbast Wali

23. P K
Sarbast Wali

24. kväve
1. Ingår i klorofyll Protein
uppbyggnad
Höga ger negativa effekter som
lägre skörd, lägre socker halt
eller lägra fet alt
Tas upp i format av NO3
N
Sarbast Wali

25. Nitrifikation: Ammonium
oxideras i aeroba miljöer
mikrobiellt av
Nitrifikationsbakterier till
nitrat via nitrit. Reaktionen
är försurande.
Sarbast Wali

26. Sarbast Wali

27. Sarbast Wali

28. Sarbast Wali

29. Sarbast Wali

30. 2NO3
- + 10e- + 12H+ → N2 + 6H2O
De nitrifikations bakterier. Detta motverkar kväveeutrofiering
(kväveövergödning)
N
Sarbast Wali

31. Nitrifikation
• Nitrifikation är en
bakteriell process där
ammonium omvandlas till
nitrat
• Behövs syre
Sarbast Wali

32. N
Kväve upptas som (NH4 + )och nitrat (NO3 –).
Sarbast Wali

33. Sarbast Wali

34. Optimal koncentration av
kväve vid olika samband
mellan tillväxt och
koncentration i växten
(Siman, 1974)
Kvävekoncentrationen i växten
sjunker under utvecklingsperiodens
gång. Så ock den optimala
kvävenivån. Syftet med modeller för
utvärdering av sockerbetors
kväveinnehåll är att efterlikna denna
utveckling.
Sarbast Wali

35. Bilder-Kväve brist
Sarbast Wali

36. Sarbast Wali

37. PFosfor
Rotutveckling
Mognad av frön till Fruktar
Sarbast Wali

38. Sarbast Wali

39. Optimal P-AL-nivå
Lättlösligt fosfor (P-AL
P-AL ger ett ungefärligt mått på den mängd
fosfor som är tillgänglig för grödan att ta
upp under växtsäsongen. P-AL mäts i mg
P/100 g lufttorr jord och grupperas i olika
klasser:
P
Sarbast Wali

40. optimal P-AL-nivå
Hitta rätta instrument för P-AL nivå
Egna noteringar
……………………………………
……………………………………
……………………………………
……………………………………
……………………………………
……………………………………
P
Sarbast Wali

41. Sarbast Wali

42. Kalium
stråstyrka,
Köldhärdighet,
K
Sarbast Wali

43. Lättlösligt kalium (K-AL)
K-AL är ett mått på växttillgängligt kalium
och uttrycks i mg K/100 g lufttorr jord. Även
K-AL grupperas i olika klasser:
K
Sarbast Wali

44. Sarbast Wali

45. Kalcium Ca
CaI växternas blad bör det finnas omkring 1,0-
1,5 % kalcium i torrsubstansen. Under 0,3
% blir det ofta bristsymptom
Cellväggarna (brist yttrar
sig som döda fläckar)
Neutralisera syror
Sarbast Wali

46. Magnesium (Mg)
Magnesium
Magnesium fyller många funktioner i samband med
fotosyntesen och ingår i klorofyllmolekylen.
Mg
enzymer
fotosyntes
Sarbast Wali

47. Mg
Lättlösligt magnesium (Mg-AL)
Mg-AL anger växttillgängligt
magnesium. Gränsvärdet för brist är 4-10 mg/100 g lufttorr jord.
K/Mg-kvot
Kalium och magnesium konkurrerar med varandra vid
upptagningen genom rötterna. För stor mängd kalium i
förhållande till magnesium kan leda till Mg-brist med
skördesänkning som följd. Vallfoder med för lågt
magnesiuminnehåll kan medföra hälsoproblem för idisslare.
För att undvika Mg-brist bör K/Mgkvoten i jorden inte överstiga
värdena i tabellen.
Sarbast Wali

48. S
Svavel:
Förhållandet
mellan
kväve och
svavel i
protein är
ungefär 17
till 1.
Raps luktar som den gör orsakas av de svavelhaltiga glykosinolater som är kål växternas eget
försvar mot olika angrepp
uppbyggnaden av proteiner bromsas.
Dessutom minskar mängden av
klorofyll
Ingår i de essentiella aminosyror som
metionine och cystein
Sarbast Wali

49. 49
Brist om högt pH.
små nekrotiska fläckar.
Mangan Mn
Vattenspjälkning
fettsyrabiosyntes
enzymer
S
Tillförsel från atmosfären
Sarbast Wali

50. Sarbast Wali

51. Mangan, koppar & bor
Sarbast Wali

52. Bor:
Klorofyllsyntes och kolhydratomsättning
Sarbast Wali

53. 53
• Nickel Ni
• Enzym för
kvävemetabolism,
• Vid brist:
nekrotiska fläckar i
bladspetsarna
Sarbast Wali

54. järn
• Enzym för
klorofyllsyntes.
• Fe2+ Fe3+
• Brist vid högt pH, ty
järnet fälls ut som
hydroxid.
• Svårrörligt brist i
unga delar, kloros
mellan
bladnerverna.
• Överskott är giftigt,
uppkommer om jorden
mycket sur.
Sarbast Wali

55. For vad & från vart och vad det
ska bli?
C macromolecule synthesis CO2
O macromolecule synthesis CO2
H macromolecule synthesis & proton pumps H2O
N protein & nucleic acid synthesis soil
P nucleic acids, ATP, phospholipids soil
K stomate control, water balance soil
Ca cell wall & membrane structure, regulation soil
Mg chlorophyll soil
S proteins, enzymes soil
Sarbast Wali

56. Jordanalys En jordanalys ger besked om jordens innehåll av
de viktigaste näringsämnena, pH värde, lednings tal och
mullhalt.
Med analysen följer gödslings- och jordförbättringsråd.
Kostnaderna för en analys varierar från ca 450 kr och uppåt
(jan -13).
Tag flera delprov från den aktuella ytan och i skiktet 0–25
cm djup, blanda och mät upp ungefär 0,5–1 liter jord, vilket
är vad som behövs för själva analysen.
Ange vilken slags odling jorden används till som finns i
Uddetorp (ta reda på vilken slags jordarter som finns i
Uddetorp , välja ett skifte.
Företag som grö jordanalyser bl.a. www.eurofins.se
Sarbast Wali

57. 57
Effekter av lågt pH
• 1. Positiva joner dvs katjoner går i lösning,
dräneras bort
• 2. Al3+, Fe3+ går i lösning, tas upp, giftigt
• 3. MoO4 svårlösligt, brist
• 4. Bakterier trivs sämre, mer svamp,
långsammare nedbrytning
• 5. Membranskador, sämre jonupptag
• Ändrade konkurrensförhållanden, annan
artsammansättning.
Sarbast Wali

58. För att tala om hur sur eller basisk en lösning är
använder man pH-skalan.
En neutral lösning har pH-värdet 7,0 (kokat vatten).
I sura lösningar är pH-värdet lägre än 7,0, så ju lägre
desto surare lösning (citron).
En basisk lösning funkar tvärtom med hjälp av pH-
skalan. Alltså har basiska lösningar ett pH-värde
över 7,0
Man kan använda pH-skalan själv om man har
speciella papper.
pH-skalan
Sarbast Wali

59. Syror, vätejoner
I alla syror finns det vätejoner, H+. Det är
vätejonerna som gör att de blir sura.
Vätejonerna uppstår när en syremolekyl
hamnar i vatten. Då delas den upp i två delar.
Den ena delen blir en vätejon och den andra
blir en negativ jon.
Sarbast Wali

60. 60
Växthusodling av grönsaker
När man vet vilka mineralnäringsämnen växterna
behöver kan man odla utan jord.
Sarbast Wali

61. 61
Växthusodling av grönsaker
Att vispa upp näringslösningen så man får en dimma av
näringslösning används fortfarande mest vid
försöksodlingar på lab.Sarbast Wali

62. Nitratkväve
Speciella jordprov kan tas på vårvintern/ försommaren för att få
grepp om hur mycket lättupptagbart nitratkväve som finns i marken
inför vårens kvävegödsling. Mängden kväve varierar mycket mellan
olika fält och områden. För att denna analys ska vara till hjälp och
vägledning krävs att det finns referensvärden att jämföra med.
Det är speciellt intressant att mäta kväveinnehållet efter kväverika
förfrukter, efter stallgödselanvändning eller om man misstänker att
vintern lakat ut mycket kväve ur jorden (varm och fuktig vinter)
alternativt lämnat mycket kväve kvar (kallt och torrt).
Sarbast Wali

63. Kväve fixering via bakterier
cyanobakterie
Cyanobakterier har fotosyntes, och man tror att de var nödvändiga vid
syresättningen av jordens atmosfär i jordens tidiga historia. Vissa arter av
cyanobakterier har förmågan att vid fotosyntes binda kväve som finns i luften,
något som kallas kvävefixering
Kväve fixerande bakterier i marken
Även om vissa kvävefixerande cyanobakterier trivs på land, är det främst
andra bakterier som i symbios med vissa kärlväxter kan fixera kväve. Hit
räknas bl.a.Rhizobium (som lever i symbios med ärtväxter) och. Dessutom
kommer en del kväveoxider med nederbörd ner från luften, där det har
bildats genom blixturladdningar.
Sarbast Wali

64. Mykorrhiza
I naturen lever de flesta växter i symbios med
svampar.
Sarbast Wali

65. Mykorrhizan kan
• effektivare näringsupptagning
• ökad stresstolerans mot torka och
växtpatogener.
• positiv inverkan på jordens struktur.
Sarbast Wali

66. Sarbast Wali

67. Sarbast Wali

68. Kvävefixerande bakterie hos baljväxter
1. Kvävefixering från luften av symbiotiska bakterier Den största kvävekällan i ett ekologiskt
jordbruk är luften, som innehåller obegränsade mängder kväve. Detta kväve fixeras
huvudsakligen av symbiotiska bakterier.
Rhizobium - jordbakterie i symbios
Sarbast Wali

69. Kvävefixring effektivitet i olika klöver
Sarbast Wali

70. Sarbast Wali

71. Sarbast Wali

72. Sarbast Wali

73. Sarbast Wali

74. Sarbast Wali

75. Sarbast Wali

76. Sarbast Wali

77. Sarbast Wali

78. Kväve optimering
http://www.yara.se/crop-nutrition/Tools-and-Services/vaxtpressen/vaxtpressen-
autumn-2014/high_N-optimum_in_winterwheat_2014/
Sarbast Wali

79. 1.I vilken form är kvävet tas i en växt?
2.Vilken mikroorganism förvandlar ammoniak till
nitrat? A) De nitrifikations bakterier B)
Nitrifikationsbakterier C) Kväve fäst bakterier
3.Vilket av följande är en annan metod för att
fixera kväve?
I. Kväve löser sig i regnvatten
II. Växter tar i kväve genom sina blad
III.Blixtnedslag
4. Hur fixar Baljväxter kväve?
Sarbast Wali

80. Sarbast wali
Tack för er lyssnande
Sarbast Wali