Byggande i och med material där förhållandena och egenskaperna är osäkra, såsom jord och berg, innebär att också byggkostnaderna blir osäkra. Det rimmar dåligt med vårt kvartalsrapportstyrda sätt att driva affärsverksamhet där förutsägbarhet är det viktigaste ledordet. Detta påverkar entreprenörer, konsulter och beställare inom infrastrukturbyggande. I stora projekt blir därför den geologiska och hydrogeologiska informationen, eller bristen på denna, en nyckelfaktor. En under ett halvsekel oavbruten diskussion om hur man bäst bör hantera den här situationen har påverkat utvecklingen både i branschen och i forskningen. Det resulterar i fler kontrakts- och regleringsformer, diskussioner om riskfördelning mellan parter och inte minst hur man kan minska osäkerheten kring jord-, berg- och vattenfrågor genom att bättre hantera geoinformation. Det finns i detta sammanhang några ingenjörsgeologiska ”sanningar” som börjar få genomslag i infrastrukturprojekten. En överblick över den forskning som utförts under de senaste decennierna pekar tydligt på att: Kvalitet i geoundersökningar är bättre än kvantitet vilket innebär att man bör tillämpa en beslutsstyrd informationsinhämtning; Att nyttan med befintlig information analyseras och modeller uppdateras med ny och tillkommande information. Dessa ”sanningar” används också i kombination med ett antal ”nya” kontraktuella mekanismer. Föredraget kommer att resonera kring detta samt ge konkreta exempel från några aktuella infrastrukturprojekt

1. Ingenjörsgeologisk information i
infrastrukturprojekt
Robert Sturk
Engineering Manager/Technical Advisor
Skanska Sverige AB

2. Affärsverksamheten – Marknaden
Osäkerhet/Risk Förutsägbarhet
SKBs bildarkiv

3. Hur ser undermarksbranschen ut idag?
- Internationell konkurrens – många nya aktörer
- Pressade priser, begränsad lönsamhet, konkurser/försäljning
- Höga risker, företag försiktiga
- Stora kommande investeringar
- Ökad samverkan
3

4. Stora infrastrukturprojekt
Kostnader är starkt kopplade till ingenjörsgeologiska risker (jord,
berg, vatten)
Inte ovanligt med kostnadsökningar
Ju mindre osäkerhet desto bättre kostnadskalkyler
Iterativ process med tillkommande information
4

5. Geoinformation utgör en central del i
projekten
Länken mellan geoinformation och de
affärsmässiga aspekterna är den
ingenjörsgeologiska prognosen

6. En ”het” och aktuell fråga…….

7. Hur används prognosen i projektet?
− Projektering
− Metodval och kostnadsbedömning
− Planering av tunneldrift
− Beslut kopplade till förstärkning och grundvattenkontroll
− Grund för relationshandling
− Fördelning av risker
− Kostnadsreglering, kontraktuellt ansvar
− Geotechnical Baseline Report (GBR)
7

8. Våra främsta utmaningar med att skapa en
bra ingenjörsgeologisk prognos
− Att omsätta geologisk kunskap och förståelse till
användbara termer och siffror
− Göra rätt kompromisser – rätt information
− Förstå osäkerheterna
− Våga ta plats i beslutsprocessen (inte skylla på att vi inte
får vara med)
− Kommunicera på ”rätt” sätt
8

9. ”Ingenjörsgeologiska sanningar”
Kvalitet inte kvantitet
Analysera nyttan av information
Geologin i centrum
Kombinerad tolkning och presentation av geodata
Branschinitiativ att bli bättre

10. Kvalitet inte kvantitet
10

11. Analysera nyttan av information
− Value of Information Analysis (VOIA), osäkerhetsmått
− Uppdatering med ny och tillkommande information
− Observationsmetoden
Miriam Zetterlund 2014
11

12. Geologin i centrum
Geological regimes/domains
12
a) sedimentary rock, sub-horizontal layers
c) igneous rock with weakness zones d) sub-horizontal border, weathering/soil
cover
e) metamorphic rock
b) sedimentary rock, sub-vertical layers
Sara Kvartsberg 2013
Robert Sturk 1998

13. Kombinerad tolkning och presentation av data
13

14. Initiativ till förbättringar
− ”Nya” kontraktsformer
− Totalentreprenader
− ECI
− Incitamentsavtal, Fast pris + reglerbara mängder
− Samverkan/Partnering
− Upphandling med ”mjuka” parametrar
− Geotechnical Baseline 14

15. Slutord
− Beslutorienterad informationsinhämtning
− Mekanismer för att hantera osäkerhet + tillkommande info
− Hänsyn till skalan, och i någon mån till metod
− Olika frågeställningar och därmed olika upplösning i olika projektskeden
− Öka samverkan mellan alla aktörer
15