2. Del 1 av 12.
Jag har genom erfarenhet funnit att en av mina viktigaste tillgångar, värd att
kontinuerligt utveckla och förbättra, är färdigheten att fatta korrekta beslut vid rätt
tidpunkt. Det kanske låter som en plattityd, och det är det antagligen utan vidare
utveckling. Det informativa utkristalliseras först då jag gräver lite djupare och
försöker definiera i vad denna färdighet består och om jag med denna insikt kan
påverka färdigheten.
Ett beslut i sin enkelhet består av handlingar, tillstånd och ett utfall. Utfallet beror på
kombinationer av handlingar och tillstånd. En given situation består av olika tillstånd,
kända och okända. Jag förklarar med att beskriva ett beslut jag tog för ett par timmar
sedan. Efter en noggrann jämförelse av olika instituts väderprognoser var min
slutsats att sannolikheten för regn och ostadigt väder, på Djulö, de kommande
dagarna var hög. Baserat på detta föreslog jag att vi bokar av familjens planerade
campingvecka. Förslaget fick bifall och utfallet blir att vi inte åker och campar på
Djulö.
Nu till tillgången, alltså färdigheten, och möjligheten att utveckla denna.
En första variabel, som i en given situation, påverkar hur korrekta mina beslut blir är
min kunskap. Med kunskap i denna mening avses inte enbart branschrelevant
kunskap utan även kunskaper som i övrigt är av värde för att härleda slutsatser
relevanta för situationen. Deduktion i daglig affärsverksamhet är ett ämne i sig och
återkommer i en mer ingående analys i senare artiklar. I min dagliga verksamhet kan
jag med övertygelse påstå att graden av min deduktiva förmåga är högst avgörande
för kvalité av mina beslut. I en given situation är mina kunskaper mer likt en
konstant än en variabel i den bemärkelsen att de förkunskaper jag har när
situationen uppkommer är de som också finns till förfogande i beslutsprocessen.
Insikt - en serie av delade insikter Robert Dahlström RODA finans & Juridik AB
1 av 3 2015-07-27 Robert Dahlström
3. Jag kan givetvis, i viss begränsad utsträckning, öka kunskaperna under processens
gång. Hur mycket ny kunskap jag kan införskaffa beror på svårighetsgraden i
situationen och tiden jag har innan beslut ska levereras. Normalt har jag en till ett
par dagar att disponera och svårighetsgraden är på avancerad nivå. Sammantaget
innebär detta att jag normalt inte kan påverka kunskapsnivån i någon nämnvärd
utsträckning. Jag kan alltså väldigt sällan i ett givet uppdrag ”börja läsa på” i ämnet
utan på sin höjd finslipa lite och söka bekräftelse.
En andra variabel är beslutsunderlaget i sig alltså sakförhållanden/faktum. Tillståndet,
alltså situationen, består av ett antal för beslutet relevanta faktum, kända och
okända. Dessa är indirekt helt avgörande för korrektheten i mitt beslut. Att jag skriver
indirekt beror på jag innan jag kan tillskriva ett faktum ett värde i min beslutsprocess
först behöver känna till faktumet, sedan tolka det och slutligen värdera det. Först efter
denna process kan jag tillämpa en beslutsregel, dvs. fatta ett beslut.
Det är alltså mina förkunskaper och processen att hantera faktum som jag kan
påverka för med detta förbättra färdigheten att fatta korrekta beslut vid rätt tidpunkt.
För att begränsa analysen håller jag mig till min typiska arbetssituation, och tror
många andra konsulters och beslutsfattares, där tid är en bristvara och beslut ska
fattas så snabbt som möjligt, så billigt som möjligt men naturligtvis får dessa
begränsningar inte påverka kvalitén på beslutet. Beslutet ska vara korrekt. Att lägga
in en variabel med ”oändlig” tidsdisponering är i sig intressant men det får låta sig
dröjas till kommande artiklar.
Nu till kvintessens i min ”beslutsanalys”, att observera och hantera faktum.
En situation är sällan den andra lik, i vart fall inte då faktum har sin uppkomst från
människor. Det är för övrigt en anledning till varför vi inte kan låta maskiner fatta
beslut som kan hantera alla tänkbara situationer, allra minst där människor påverkar
Insikt - en serie av delade insikter Robert Dahlström RODA finans & Juridik AB
2 av 3 2015-07-27 Robert Dahlström
4. faktum. I sådana sammanhang pratar man om artificiell intelligens, men processen
och förmågan i vår hjärna brukar beskrivas som perception och deduktion.
Jag har märkt att min perception till mycket stor del styr hur snabbt jag kan fatta ett
korrekt beslut då min perceptiva förmåga styr kvalitén på underlaget som sedan ska
ingå i den deduktiva processen. Jag kan notera att min förmåga att respondera
snabbt i sig är inte bär vikt om beslutsunderlaget är bristfälligt eller har missbedömts,
det krävs såväl perception som deduktion. Min slutsats förutsätter att mottagaren är
kvalificerad nog att bedöma resultatet. Mottagaren är också en variabel som är
väldigt intressant att väga in i en teoretisk modell för att t.ex. tidseffektivisera genom
att minska den relativa graden på kvalitén. Även denna teoretiska modell får låta sig
dröjas till en kommande artikel.
Min slutsats är att precis som för en stridspilot är perception och deduktion en
avgörande färdighet för att lyckas eller misslyckas. Färdighetsnivån av perception styr
hur snabbt och heltäckande jag kan bedöma en situation emedan mina kunskaper
och graden av deduktiv förmåga avgör hur korrekt beslutet blir givet den perceptiva
bedömningen. Resultatet blir inte bättre än den svagaste länken i processen
Min utmaning är således att, förutom en kontinuerlig branschnärvaro, träna mina
deduktiva kunskaper och min perception.
Perception och deduktion var den grund å vilken sir Arthur Conan Doyle byggde Sherlock
Holmes exceptionella framgångar.
Läs mer om mina delade insikter på LinkedIn eller Facebook
Insikt - en serie av delade insikter Robert Dahlström RODA finans & Juridik AB
3 av 3 2015-07-27 Robert Dahlström